Palettbladsresan - del 1.




Jag fick hem den här lilla påsen med posten för en vecka sedan. Innehållandes en mix av palettbladsfrön, eftersom jag varit sugen på att testa på denna färgsprakande lilla växt (som hyfsat snabbt växer sig stor, om jag förstått det rätt). Jag beställde fröna härifrån.



De var pyttesmå! Jag försökte fördela dem någorlunda jämnt över jorden, men gav upp rätt snabbt och så fick de hamna där de hamnade. Jag får försöka sära på dem sedan helt enkelt.



Jag gjorde egna minikrukor av tidningspapper. Klipp remsor som du rullar runt änden på en toapappersrulle och sedan knycklar du in botten i rullen. Hoppas ni förstår hur jag menar, det var hur som helst inte svårt.



Jag sprayade vatten över jorden så den skulle hålla sig fuktig ett tag och så satte jag plastfolie över.

Jag sådde dem i fredags och nu syns det redan att de små liven håller på att kläckas ur sina frön. Stay tuned, så uppdaterar jag snart igen när det syns lite mer!
 

Publicerad 23.02.2017 kl. 10:53

Ny kompis!




Min kära mobil blev överkörd av bakhjulet på en bil för en vecka sedan (jag steg ur bilen, märkte inte att mobilen ramlade ur min jackficka och när jag upptäckte den på asfalten rullade bilen rakt över den) och skärmen gick således i tusen bitar. Och eftersom jag inte hade lust att lägga ut 1200 kr på en skärmreparation (som kanske ändå inte skulle hjälpa mot eventuella inre blödningar) köpte jag en ny istället. Inte det mest miljövänliga alternativet tyvärr, men ibland får det bli så.

Efter lite jämförande på Prisjakt beslöt jag mig ganska snabbt för en Huawei Honor 7. Jag hämtade ut den igår och hittills är jag väldigt nöjd! Jag var rädd att den skulle kännas för stor i handen - min tidigare Sony Xperia Z3 Compact hade en 4,6 tums skärm och den här är 5,2 - men det är faktiskt ingen större skillnad. Förutom att det är trevligare att titta på bilder och videor i den nya.

I övrigt har den bra batteri (vad det verkar), plats för två simkort, massa specialgrejor såsom fingertrycksavläsare och gud vet vad, 32 GB minne och vettig kamera (både fram och bak). Och så kostade den 2500 kr, och det kan jag tycka är överkomligt även fast det här blev en ganska oplanerad utgift. Men nu är jag bara glad över att få pilla med en sprillans ny telefon!
 

Publicerad 21.02.2017 kl. 15:02

Ännu fler vantar.




Ni lär ha märkt vilket plagg jag helst stickar vid det här laget. Vantar, vantar och åter vantar.



Här är ett par egenkomponerade i Drops Lima som min brors flickvän Jenni fick i julklapp. Stickade på 3,5 mm.



Även här har jag råkat göra ett litet misstag i mönstret. Guldstjärna om du hittar!



Jespers syskonbarn Miranda och Majken fick också varsitt par i julklapp.



Stickade i Teetee Salla, de gröna på 3 och 3,5 mm  och de grå på 2,5 och 3 mm. Som ni kanske ser tog det grå garnet slut när jag hade en halv vante kvar, så jag fick skarva med Drops Karisma, som var det bästa substitutet jag kunde hitta på Yll & tyll. Hoppas inte Majken bryr så värst.


 

Publicerad 20.02.2017 kl. 12:13

Gröna små vänner.




Jag har lärt mig knyta amplar! Eller lärt mig och lärt mig, det är egentligen inte så mycket att lära. Mest bara måtta och knyta och sen har man en ampel.



Så nu hänger de här tre benjaminfikusbebisarna i vårt sovrumsfönster. Jag tycker egentligen att benjaminfikusar är rätt tråkiga typer, men det råkar vara den växt som verkligen trivs bäst hos oss så de får bo här ändå och ta över lägenheten med sina bebisar.





För ett tag sedan köpte jag en liten kopp med tre små sticklingar av ampellilja i på Erikshjälpen (bra sätt att köpa växter på). De har växt tills sig litegrann och nu har jag planterat två av dem i Jespers morfars gamla kaffeburk och hängt upp i köksfönstret.



Tycker det är så fint att den hänger där och är ett litet minne av Jespers morfar som gick bort för drygt ett år sedan.





På fönsterbrädan gror lite annat smått och gott också. Även om det tar en jäkla tid och jag bara går och tittar och petar och är otålig som få.



Jag har till exempel avokado, clementin och mango (men den syns inte på bilden). Samt en hel armé av sorgmyggslarver (därav tändstickorna).



Ett av mina ekollon har jag faktiskt lyckats rota också. Men det är det enda av cirka femton som jag plockade in i höstas. Jag skänker alla mina styrketankar till den här nu, men ska jag vara ärlig undrar jag om det någonsin kommer dyka upp något mer än bara rötter.





I vardagsrummet hänger den tredje ampelliljesticklingen, i originalkoppen jag köpte dem i.



Tidigare var jag inte särskilt förtjust i ampellilja, men nu har jag lärt mig tycka om den och hoppas att den ska bli stor och fin och få egna små bebisar framöver.



Kommer dessutom ihåg att min mommo sagt att de är bra luftrenare, så de påminner mig om henne också. Älskar mormorskunskaper!



Allt jag vill göra nuförtiden är att sköta om mina växter! Ni anar inte hur mycket tid jag spenderar varje dag på att bara stå vid fönstret och titta och hoppas att det ska växa. Nackdelen är ju att det känns som en evighet när man hela tiden är där och övervakar.





Här ser ni moderplantan till alla våra fikusar. Hon ser dock inte mycket ut för världens just nu eftersom jag gick åt henne aningens hårt med saxen igår, men jag hoppas hon ska ta sig och bli ett litet benjaminträd så småningom.



Min fredskalla höll på att kola vippen i julas - när jag kom tillbaka efter jullovet var den så uttorkad att bladen låg slickade längs med krukan - men efter lite konstgjord andning i form av mängder av vatten och avlägsning av bruna blad har den tagit sig någorlunda igen. Hurra!



På sekretären står en murgröna som jag vill ska växa neråt men som vägrar och växer uppåt istället och en garderobis som vägrar bli stor och frodig. Även de mest lättskötta har sina trotsperioder.





Och slutligen ett pussel jag köpte på loppis när jag var inne i en pusslarperiod för några veckor sedan. Tycker det är sorgligt att ta isär och stoppa ner i lådan igen så det får ligga framme ett tag till.
 

Publicerad 17.02.2017 kl. 14:52

En hjärtetårta.




Den här födelsedagstårtan bakade jag i oktober, en vecka efter min födelsedag, men sedan glömdes bilderna bort. Hur som helst passar det ju ypperligt att visa den just idag på Alla hjärtans dag, eftersom den var väldigt hjärtig av sig som ni ser. Så om inte annat kanske någon får lite bakinspiration till kvällen.









Och såhär såg den ut innanför smörkrämen. Chokladbotten fylld med kokosmousse och hallongrädde, om jag inte missminner mig.

Glad vändag på er!
 

Ps. Har en inte tårtfat funkar uppochnervänd pajform finfint.
 

Publicerad 14.02.2017 kl. 11:21

Miniselbu.




Jag tänkte visa något som jag för en gångs skull stickat helt efter mönster, vilket inte hör till vanligheterna. Nämligen ett par Miniselbu - tumlösa babyvantar i klassiskt norskt mönster. Mönstret har Tina Hauglund gjort och finns att ladda ned gratis här (visserligen på norska, men har man sett Skam går det bra ändå).



Jag älskar att sticka vantar, och babyvantar i synnerhet, då det går så sinnesjukt fort! Speciellt om det inte ens finns en tumme att sticka. De här är stickade i Novitas Nalle på 2,5 mm och tillhör numera en liten Amanda.









Ps. Guldstjärna till den som kan upptäcka felet på ena vanten, hehe.
 

Publicerad 13.02.2017 kl. 16:17

Julen varar än till påska.


Jag vet liksom inte vad jag ska göra med alla bilder jag tar men aldrig redigerar. För när jag väl tar i itu med redigeringshelvetet är det alldeles för sent att lägga ut dem. Julbilder i februari, när det enda alla går och väntar på är våren, känns inte som det mest logiska, men jag har liksom inte hjärta att INTE lägga upp dem och bara låta dem ligga och tyna bort i sin Flickr-mapp. Så här kommer ett gäng bortglömda bilder jag tog dan före dan.
 



Såhär såg mina julklappar ut i år (eller ifjol om vi ska vara petiga). Jag älskar lack på paket men det är så sjutusingens svårt att få till det när det envisas med att stelna på en tredjedels sekund.





Jag gjorde morots- och apelsinmarmelad och gav bort också. Och julgodis, men det har jag tyvärr ingen bild på. Enkelt och väldigt tacksamt att ge till de som redan har allt.





Den årliga julgransbilden. Tror nästan inte vi haft en jämnare gran än den här. Men så är den tjyvad från grannens mark också hehe...



Jag hade tålamod nog att pyssla ihop ett pepparkakshus också, men kristyren blev alldeles för rinnig så det var ett jäkla sjå att få väggdekorationerna att hållas. Men ändå rätt nöjd med tanke på att det är helt egenritat (brås väl på min far som ritat två hus själv, fast modell något större).



Hoppas jag inte tog all vårlängtan ifrån er nu, jag får väl kompensera med lite tulpaner framöver. Och dyker det upp ännu fler inaktuella bilder här så vet ni varför nu. Hejs!
 

Publicerad 10.02.2017 kl. 14:11

Ett par halvvantar.








Stickade i Novita Nalle på 3 mm.
 

Publicerad 07.02.2017 kl. 18:19

Min första tröja.




Som jag nämnde för cirka ett år sedan, så har jag haft som nyårslöfte att sticka min allra första tröja. Det drog ut något på tiden och jag har verkligen stickat extremt sporadiskt under årets gång, men nu är tröjan äntligen färdig! Först var jag rätt skeptisk till resultatet, men nu när jag använt den ett par dagar tycker jag den blev mycket bättre än väntat. Nöjd!



Tröjan är stickad på rundsticka 120 cm, 3 och 4 mm, och garnet är Drops Lima i ull och alpacka. Jag har till största del utgått ifrån Tant Koftas Uppifrån och ner-häfte, men hittat på själva designen själv. Jag ville ha en magkort tröja som passar till midjehöga jeans och kjolar.



Så glad att jag lyckades ro hem det här projektet trots att det tog tid. Nu är jag sugen på att börja på nästa tröjprojekt!


 

Publicerad 13.01.2017 kl. 12:58

En nyårskärlek.


Hej och god jul och gott nytt år en aning i efterskott!

Jag har haft ett lugnt och skönt jullov hemma på Åland. Kopplade bort alla måsten och har bara chillat med pussel, stickning, mat, godis, tv och korsord. Mycket på grund av att jag varit sjuk (hostig) i princip hela jullovet (lämnade inte huset på ca 4 dagar hehe...). Men förutom alla hostattacker och det faktum att jag knappt träffade en enda kompis (vilket gör ont i hjärtat eftersom vi ändå ses så sällan nuförtiden) så har det varit bra.

I fredags for jag tillbaka till Uppsala och fick äntligen krama om Jesper igen. Efter nästan fem år tillsammans firar vi fortfarande julen isär hos våra respektive familjer, men nästa år kanske jag får ge mig och stanna i Sverige. Det är så trist att inte vara tillsammans över julen, men samtidigt vill vi ju båda vara hemma med nära och kära. Om det gick ett expresståg mellan världsmetropolerna Köping och Mariehamn hade allt varit så mycket enklare.

Nyårsafton firade vi hursomhelst tillsammans ute i Almunge i en värmestuga med femton mer eller mindre nya bekantskaper. Vi var på Jespers kompis föräldrars gård med hund, får och fjorton islandshästar/shettisar, så bortsett från saknaden av snön var det lagom idylliskt. Och väldigt trevligt!

Lite efter tolvslaget gick vi och hälsade på inne i stallet hos några sömniga pållar och jag blev alldeles blixtförälskad i mulen i första boxen till höger.

Dagen efter tog vi en promenad förbi hagarna i solskenet och Vinda, som min nya kärlek heter, kom efter lite smackande fram till stängslet och ville bli kliad. Den lilla hästtjejen i mig (red fem år på ridskola när jag var liten) slog volter av lycka och jag ville aldrig skiljas från världens finaste, snällaste, gulligaste islänning. När vi sedan gick tillbaka mot stugan för att hämta våra grejer och åka till bussen travade hon efter mig längs stängslet och mitt hjärta gick i tusen bitar.

Så här kommer en liten kärlekskavalkad i bildform till sötaste Vinda, från Ida tolv år. Hade jag 50 000, stallplats, all tid i världen och ett hum och hur en sköter en häst skulle jag köpa dig på direkten.


















 

Publicerad 03.01.2017 kl. 10:30


 

En 25-årig, åländsk lärarstudent som huserar i Uppsala sedan fem år tillbaka. Tycker om volleyboll, språk, fotografering, tv-serier, stickning, fåglar, matlagning, bakning, feminism, Mumin och gamla grejer.

Är ganska kreativ när det vill sig, och det är lite det den här bloggen kommer att handla om.